top of page

Vår historia

Rindis historia i år

 

1989 Studentföreningen Rindi bildas.
1991 Studentkåren får sin första samlingsplats.
1994 Studentföreningen flyttar in i badtunnans mellanvåning. Universitetsutbildningen (föregångaren till universitetet) flyttar till hamnkvarteren.
1998 blir Studentföreningen Rindi en egen studentkår och heter då Gotlands studentkår Rindi. Högskolan på Gotland blir ett självständigt universitet.
1999 Studentkåren flyttar in i badtunnans övervåning.
2007 Studentkårens operativa verksamhet samlas i ett mästerskap från att tidigare ha varit fördelade på sex till sju masterys.
2013 I juni går Högskolan på Gotland samman med Uppsala universitet och blir Uppsala universitet Campus Gotland. Rindi är vald till studentkår för Campus Gotland.

Rindi slott

Vatten och trädgårdar

Under medeltiden utgjorde Almedalen stadens hamn. Platsen där kårhuset nu ligger var den inre delen av hamnen och hade på 1200-talet en träbrygga som fartyg kunde lägga till vid för att lasta och lossa gods. I mitten av 1600-talet, när vattnet hade dragit sig tillbaka, planterades kålodlingar och trädgårdar här av innerstadsborna. På 1700-talet byggdes stall på området och ett brännvinsbränneri på Strandgatan hade ett vedförråd här. Stallet med tillhörande magasinsbyggnader fanns troligen kvar till början av 1900-talet.

 

Termalbadhuset byggs

Runt om i Sverige byggdes i början av 1900-talet badhus i syfte att stärka invånarnas renlighet och fysiska kondition. År 1912 beslutade Visby stadsfullmäktige att ett termalbadhus skulle byggas där stallet stod.

 

Visbys termalbad invigdes 1914. Det var en uppskattad plats redan från början, för nu kunde Visbyborna tvätta sig i varma bad året runt och lära sig simma på säkrare sätt än i havet. Badvattnet pumpades med ångmaskin från Östersjön.

 

I husets källare fanns herrarnas andraklassavdelning för badkar och tvättstuga med eldrivna tvättmaskiner och manglar samt torkrum. På mellanvåningen fanns omklädningsrum, bastu och herrarnas förstaklassbadavdelning. På denna våning låg även bassängen, som låg på den yta som i den nedre baren avgränsas av de bruna stolparna och ytterväggen mot Almedalen.

 


Handfatet ligger fortfarande under golvet.

På övervåningen fanns damernas badkar och ett solbad (en öppen yta där man kan sola - dagens atrium) och en bostad för badvärdinnan. På vinden fanns vattencisterner för kallt och varmt vatten.

 

Ångmaskiner ger vatten till brandposter

Husens ångmaskiner försåg stadens brandposter med vatten. Fram till 1925, då Visby fick rinnande vatten via nedgrävda rör, var bassängen en vattenreserv för brandbekämpning.

På 1940-talet byggdes övervåningen om för att ge mer plats åt badvakternas bostad. Halva atriet, eller solbadet som det då kallades, byggdes in för att bli kök.

Badhuset och tvätteriet var verksamma fram till 1961 respektive 1966.

 

Tillverkning och abstrakt konst

Nu byggdes huset om ganska kraftigt invändigt för att passa en ny hyresgäst. I väntan på att en fabrikslokal skulle inrättas någon annanstans i staden tillverkade LM Ericsson under några år elektriska komponenter på byggnadens mellersta och övre våningsplan.

 

Under första halvan av 60-talet inrymde byggnaden även ett screentryckeri och ett företag som tillverkade skyltar. I slutet av 60-talet användes delar av mellanvåningen som konsthall för abstrakt konst.

 

Klädtillverkning och cykeluthyrning

År 1970, en tid efter att LM Ericsson flyttat till sina nya fabrikslokaler, etablerade sig ett textilföretag i byggnaden för att tillverka kvinnor' s underkläder. Textilföretaget var inte ensamt i huset: det påstås att det under delar av 70-talet då och då träffades en herrklubb på vinden för att dricka alkoholhaltiga drycker och leka med en stor bilbana. Under 70-talet och första halvan av 80-talet användes en mindre del av huset för att hyra ut cyklar på sommaren.

 

När textilföretaget lämnade varmbadhuset 1990 användes det endast för klädförsäljning under sommaren.

 

Termalbadhuset kommer att vara Rindis

1994 gick varmbadhuset och studentföreningen Rindi samman då delar av huset kom i studentföreningens vård. Källarvåningen användes sedan en tid tillbaka av kommunens parkförvaltning, som finns kvar än i dag.

 

Hur Rindi fick Rindiborgen

 

En första, liten en, Rindiborg.

Studentföreningen Rindi bildades den 12 april 1989. Föreningen hade inga egna lokaler. Ett samarbete med en restaurang i Visby innerstad innebar att föreningen hade pubverksamhet en kväll i veckan. Administrativa ärenden sköttes hemma hos en av styrelsemedlemmarna.

 

I slutet av 1990-talet fick studentföreningen sitt första hus på Havdervägen (i utkanten av A7-området). Huset, som snart kom att kallas Rindiborgen, var litet och i dåligt skick och renoverades av en grupp entusiastiska medlemmar. Den invigdes 1991 men hade inget utrymme för administrationen så den fick fortsätta att skötas hemma hos styrelsemedlemmarna.

 

Den andra Rindiborgen

Hösten 1992 påbörjades sökandet efter en ny Rindiborg. Antalet medlemmar hade ökat snabbt och huset hade därför blivit för trångt. Dessutom skulle universitetsutbildningen inom några år flytta till nya lokaler i hamnkvarteret, där skolans huvudbyggnad nu ligger.

 

Både Rindiborgens grannar och Gotlands kommun ville att föreningen skulle flytta sin verksamhet. Studentföreningen erbjöds att hyra ett tegelhus hos skattemyndigheten eller ett golv i en restaurang i hamnen. Föreningen var inte intresserad av någondera. Den mest intressanta platsen var en byggnad som låg nära den nya högskolan och där det fanns få grannar i närheten som kunde störas av aktiviteten. Byggnaden var varmbadhuset.

 

Gotlands kommun ville till en början inte låta studentföreningen flytta in då byggnaden var tänkt som en framtida konferensanläggning.

 

Efter intensivt lobbyarbete från studentkårens styrelse beslutade kommunen till slut att låta studentföreningen nyttja ett av varmbadhusets tre våningar. I slutet av 1993 påbörjade professionella hantverkare med stöd av studenter en renovering och ombyggnad av huset. Delar av arbetet påskyndades kraftigt och det kan ha varit anledningen till att taket på herrtoaletten rasade under invigningsfesten i maj 1994.

 

Liten bar

Baren låg då i det rum som kallades "Röda rummet". Dagens nedre bar var ett vardagsrum och föreningens kontor låg i det rum som nu är en systembolagisering. Efter en tid flyttade baren till den lokal den fortfarande finns i idag och den gamla baren blev ett diskotek. Väggarna målades mörkblå och fönstren täcktes med träskivor och glasull för att minska risken för att diskotekets höga ljudvolym skulle störa omgivningen.

 

Källarvåningen byggdes om för att rymma den kommunala parkförvaltningens verksamhet. På övervåningen finns under ett år i slutet av 90-talet universitetets näringslivssamarbete Innova. Delar av golvet användes som oplanerad förvaring av studentkåren, medan andra delar är helt tomma.

 

1998 fick studentföreningen Rindi status som studentkår och blev Gotlands studentkår Rindi. Samma år byggdes en sittveranda på mellanvåningen om till den tvättstuga som fortfarande fanns kvar. Men den stora händelsen för själva huset var att ombyggnaden av övervåningen nu påbörjades, för att ge välbehövligt utrymme åt den växande studentkåren. Via utformningen av baren ville de knyta an till byggnadens ursprung som badhus. Övervåningen skulle inte bara ge en ny bar, utan också ge ämnesföreningarna en plats i kårhuset och kåradministrationens större ytor. I samband med

Murgröna som växt och symbol

 

Murgröna har som bekant gett namn åt studentkåren på Gotland (Rindi betyder Murgrönan). Men murgröna är också Gotlands landskapsblomma och har så varit sedan 1909 då professor VB Wittrock valde landskapsblommor till många svenska landskap.

 

Murgröna är en kärlväxt och egentligen inte en blomma. Den är vintergrön, den blommar på hösten, det är en vinstock och dess blad kan ha två olika utseenden: honblomman är oval medan hanblomman är flikig. Flikformen är den form som studentkåren valt att ha i sitt emblem.

 

Diffusion

  • Runt om i Europa

  • Södra Sverige och längs ostkusten.

  • Det är ovanligt, förutom på Gotland. Den är också skyddad i flera län, men inte i Gotlands län.

 

Murgrönans toxikologi

Murgrönan anses vara giftig.

 

Hela murgrönan innehåller saponin, som kan orsaka magbesvär. Saponinet gör också att bladen kan orsaka hudirritationer.

 

Bären, som är små och svarta, kan orsaka illamående och diarré.

 

Krossade murgröneblad användes förr i tiden för att rengöra sår och lindra brännskador. Bären användes som kräkmedel och laxermedel (detta är särskilt intressant eftersom en del av behandlingen för någon som har ätit murgrönebär är att försöka få ut dem snabbt).

 

Murgrönan symbolen

Som växt symboliserar murgröna trohet, vänskap och evighet.

 

I den tidiga kristna eran placerades en bädd av murgröna i gravar för att påminna om att livet inte slutade med begravning. Det finns folkliga traditioner som säger att en trädgård som har en murgröna utomhus kommer att förbli välmående så länge murgrönan lever. Å andra sidan bör murgröna inte odlas inomhus: ett ordspråk hävdar att "där murgröna trivs, trivs inte hemkomforten där".

 

Det är oklart hur studentkårens föregångare, studentföreningen Rindi, fick murgrönan som namn och symbol. Med stor sannolikhet ville de ansluta till den plats där de befann sig (och fortfarande är). Det är tänkbart att murgrönan som den symboliserar (se ovan) ansågs lämplig för en studentförening.

 

Efter ett samtal med förste kassören har det framkommit att en omröstning gjordes om det namn där Rindi fick flest röster och ja det var för att knyta an till Gotland, men istället för att kalla sig Gotlands studentförening valde man Studentföreningen Rindi, eller Studentföreningen Murgrönan.

 

Långlivad symbol för festgud

En ålder på 300 år för murgröna är inte ovanligt. Det finns också exemplar som är 1000 år gamla.

 

Murgrönan förknippades under antiken med guden Dionysos. Dionysos var festandets gud och bar en murgrönekrans på sitt huvud. Den som vill se något osminkat om studentkårens verksamhet kan då roas av att både partiguden och studentkåren har tydliga kopplingar till murgrönan.

 

Ingen ensamrätt till namnet

På Gotland är det inte bara studentkåren som använder "rindi" i sitt namn. En restaurang, en hundkoja, ett energibolag, en musikgrupp och ett apotek använder också "rindi" i sina namn. En botanisk förening har en medlemspublikation som heter "Rindi" i korthet.

 

Skadliga bakterier kopplade till Rindi

Namnet Rindi är inte begränsat till Gotland eller ens Sverige.

  • I USA finns ett konsultföretag för marknadsföring av film och som utbildar människor i att hantera media på ett bra sätt.

  • I Italien finns en mikrobiolog, doktor Laura Rindi, som har forskat om ett svårkontrollerat smittämne som kan orsaka lungsjukdomar hos människor.

  • På Irland finns marinbiologen Dr. Fabio Rindi (som kan vara släkt med Laura) som undervisar på universitetsnivå i sin specialitet alger.

Ålborgs firande 1999 invigdes övervåningen.

 

Vinden som sittgrupp

En kort tid efter att övervåningen tagits i bruk riktades intresset mot vinden. Där ville medlemmarna ha ett sällskapsrum för mindre grupper. Återuppbyggnaden ansågs dock vara för kostsam och 2003 avslutades officiellt försöken att bygga om vinden. 2004 väcktes idén om att bygga om vinden, men investeringarna gick istället till att ändra andra lokaler i huset. Vinden förblir en förvaringsplats för ämnesföreningarna och mästarna. Ett tag övervägde parkförvaltningen att flytta ut ur varmbadhusets källare, men så är det inte längre. Om det skulle hända skulle hela huset till slut kunna bli ett enda fackföreningshus.

bottom of page