Rindis Historia

Rindiborgen

Vatten och trädgårdar

 

På medeltiden utgjorde Almedalen stadens hamn. Platsen där kårhuset nu finns var hamnens inre del och hade på 1200-talet en träbrygga som skepp kunde lägga till vid för att lasta och lossa gods. Vid mitten av 1600-talet, när vattnet hade dragit sig undan, anlades här kålgårdar och trädgårdar av de boende i innerstaden. På 1700-talet byggdes stallar på området och ett brännvinsbränneri som låg på Strandgatan hade här ett vedupplag. Stallarna med vidhängande lagerbyggnader fanns troligtvis kvar till 1900-talets början.

 

Varmbadhuset byggs

 

Runt om i Sverige byggdes vid 1900-talets början badhus i syfte att stärka medborgarnas renlighet och fysiska kondition. År 1912 beslutade Visby stadsfullmäktige att ett varmbadhus skulle byggas där stallarna stått.

 

Visbys varmbadhus invigdes 1914. Det var ett uppskattat ställe redan från början för nu kunde visbyborna tvätta sig i varmt bad året runt och lära sig simma under säkrare former än i havet. Badvattnet pumpades med ångmaskin från Östersjön.

 

I husets källare fanns herrarnas andraklassavdelning för badkar och ett tvätteri med elektriskt drivna tvättmaskiner och manglar samt ett torkrum. På mellanvåningen fanns omklädningsrum, bastu och herrarnas förstaklassavdelning för badkar. På denna våning fanns även bassängen, som låg på den yta som i nedre baren avgränsas av de bruna stolparna och ytterväggen mot Almedalen.

 


Bassängen finns fortfarande kvar under golvet.

 

På övervåningen fanns damernas badkar och ett solbad (en öppen yta där man kan sola – dagens atrium) samt en bostad åt badvaktmästaren. Vindsutrymmet hade vattencisterner för kallt och varmt vatten.

 

Ångmaskiner ger vatten till brandposter

 

Husets ångmaskiner försåg stadens brandposter med vatten. Fram till 1925, då Visby fick rinnande vatten via nedgrävda ledningar, var bassängen vattenreserv för brandbekämpning.

På 1940-talet byggdes övervåningen om för att ge större utrymme åt badvaktmästarens bostad. Halva atriet, eller solbadet som det kallades då, byggdes in för att bli kök.

Badhuset och tvätteriet förblev aktiva till 1961 respektive 1966.

 

Tillverkningsindustrin och abstrakt konst

 

Nu byggdes huset om ganska kraftigt invändigt för att passa en ny hyresgäst. I väntan på att en fabrikslokal skulle i ordningställas på annan plats i staden tillverkade L M Ericsson under några år elektriska komponenter på husets mellan- och övervåning.

 

Under första halvan av 60-talet fanns i huset också ett screentryckeri och ett företag som tillverkade skyltar. På slutet av 60-talet användes delar av mellanvåningen som konstgalleri för abstrakt konst.

 

Klädtillverkning och cykeluthyrning

 

År 1970, en tid efter att L M Ericsson flyttat till sina nya fabrikslokaler, etablerade sig ett textilföretag i huset för att tillverka damunderkläder. Textilföretaget var inte ensamt i huset: det påstås att en herrklubb under delar av 70-talet då och då träffades på vindsvåningen för att dricka alkoholhaltiga drycker och leka med en stor bilbana. Under 70- och första halvan av 80-talet användes en mindre del av huset för att sommartid hyra ut cyklar.

 

När textilföretaget lämnade varmbadhuset år 1990 kom det att endast användas för klädförsäljning sommartid.

 

Varmbadhuset blir Rindis

 

År 1994 kom varmbadhuset och studentföreningen Rindi att knytas samman då delar av huset kom i studentföreningens vård. Källarvåningen användes sedan en tid tillbaka av kommunens parkförvaltning, som är kvar där än i dag.

 

Hur Rindi fick Rindiborgen

 

En första, liten, Rindiborg

 

Studentföreningen Rindi bildades den 12 april 1989. Föreningen hade ingen egen lokal. Ett samarbete med en restaurang i Visby innerstad gjorde att föreningen hade pubverksamhet en kväll i veckan. Administrativa göromål sköttes hemma hos någon av styrelsens medlemmar.

 

Vid slutet av år 1990 fick studentföreningen ett första hus på Havdervägen (i utkanten av A7-området). Huset, som snart kom att kallas Rindiborgen, var litet och i dåligt skick och renoverades av en uppsättning entusiastiska medlemmar. Det invigdes 1991 men hade inget utrymme för administrationen så den fick fortsätta att skötas hemma hos styrelsemedlemmarna.

Den andra Rindiborgen

 

Hösten 1992 började sökandet efter en ny Rindiborg. Medlemsantalet hade ökat snabbt och huset hade därför blivit alltför trångt. Dessutom skulle högskoleutbildningen inom några år flytta till nya lokaler i hamnkvarteren, där skolans huvudbyggnad nu ligger.

 

Såväl Rindiborgens grannar som Gotlands kommun ville att föreningen skulle flytta sin verksamhet. Studentföreningen erbjöds att hyra ett tegelhus vid skattemyndigheten eller en våning i en restaurang i hamnen. Föreningen var inte intresserade av någondera. Den mest intressanta lokalen utgjordes av en byggnad som låg nära den nya högskolan och där det fanns få grannar i närheten som kunde störas av verksamheten. Byggnaden var varmbadhuset.

 

Gotlands kommun ville först inte låta studentföreningen flytta in då huset var avsett som en framtida konferensanläggning.

 

Efter ett intensivt lobbyarbete från studentföreningens styrelse beslutade kommunen till sist att låta studentföreningen använda en av varmbadhusets tre våningar. I slutet av 1993 inledde professionella hantverkare med stöd från studenter en renovering och ombyggnad av huset. Delar av arbetet påskyndades kraftigt och möjligtvis var det därför innertaket på herrtoaletten föll ner under invigningsfesten i maj 1994.

Liten bar

 

Baren låg då i det rum som kallas ”Röda rummet”. Dagens nedre bar var sittningssal och föreningsexpeditionen låg i det rum som numera är spritförråd. Efter en tid flyttade baren till det rum den ligger i än i dag och den gamla baren blev diskotek. Väggarna målades mörkblå och fönstren täcktes med träskivor och glasull för att minska risken att diskotekets höga ljudvolym skulle störa omgivningen.

 

Källarvåningen byggdes om för att passa den kommunala parkförvaltningens verksamhet. På övervåningen finns under ett år i slutet av 90-talet Högskolans näringslivssamarbete Innova. Delar av våningen användes som oplanerat förråd av studentföreningen medan andra delar står helt tomma.

 

År 1998 fick studentföreningen Rindi status som studentkår och blev Gotlands Studentkår Rindi. Samma år byggdes en sittveranda på mellanvåningen om till det ännu befintliga diskrummet. Men den stora händelsen för själva huset var att ombyggnationen av övervåningen nu inleddes, för att ge välbehövligt utrymme åt den växande studentkåren. Man ville via barens utformning knyta an till husets ursprung som badhus. Övervåningen skulle inte endast ge en ny bar utan också ge ämnesföreningarna plats i kårhuset och kåradministrationen större utrymmen. I samband med valborgsfirandet 1999 invigdes övervåningen.

Vinden som sittningslokal

 

En kort tid efter att övervåningen tagits i bruk riktades intresset mot vinden. Där ville medlemmarna ha en sittningslokal för mindre sällskap. Ombyggnaden sågs dock som för kostsam och år 2003 avslutades officiellt försöken att bygga om vinden. År 2004 återväcktes tankarna om att bygga om vinden men satsningarna gick istället till att ändra andra lokaler i huset. Vinden förblir förråd åt ämnesföreningarna och mästerierna.
Parkförvaltningen övervägde ett tag att flytta ur varmbadhusets källare, men är så inte längre fallet. Om det skulle ske kan hela huset, till slut, bli ett enda kårhus.

Murgröna som växt och symbol

 

Murgröna, eller egentligen dess gotländska benämning ”rind”, har, som bekant, givit namn åt studentkåren på Gotland (Rindi betyder Murgrönan). Men murgröna är också Gotlands landskapsblomma och har så varit sedan 1909 då professor V. B. Wittrock valde landskapsblommor åt många svenska landskap.

 

Murgröna är en kärlväxt och egentligen inte en blomma. Den är ständigt grön, den blommar på hösten, den är en lian och dess blad kan ha två olika utseenden: honblomman är oval medan hanblomman är flikig. Den flikiga formen är den form studentkåren valt att ha i sitt emblem.

Spridning

  • Runt om i Europa
  • södra Sverige och längs med ostkusten.
  • Den är sällsynt, förutom på Gotland. I flera län är den också fridlyst, dock inte i Gotlands län.

Murgrönans toxikologi

 

Murgrönan ses som giftig.

 

Hela murgrönan innehåller saponin, som kan ge magbesvär. Saponinet gör också att bladen kan ge hudirritationer.

 

Bären, som är små och svarta, kan ge illamående och diarré.

 

Murgröneblad som krossats användes förr till att rengöra sår och lindra brännskador. Bären användes som kräk- och laxermedel (detta är särskilt intressant eftersom en del av behandlingen för den som ätit murgrönebär består i att försöka få ur sig dem snabbt).

Symbolen murgröna

 

Som växt symboliserar murgröna trofasthet, vänskap och evighet.

 

Under den tidiga kristna tiden lades en bädd av murgröna i gravar för att påminna om att livet inte slutat i och med gravsättningen. Det finns folktraditioner som säger att en gård som har en murgröna utomhus skall förbli välmående så länge murgrönan lever. Däremot skall man inte odla murgröna inomhus: ett ordspråk hävdar att ”där murgrönan trivs, där trivs inte hemtrevnaden”.

 

Det är oklart hur studentkårens föregångare studentföreningen Rindi fick murgrönan som namn och symbol. Med stor sannolikhet ville man koppla till orten där man fanns (och alltjämt finns). Det är tänkbart att murgrönan det symboliserar (se ovan) ansågs passa för en studentsammanslutning.

 

Efter samtal med första kassören så har det framgått att man gjorde en röstning för namnet där Rindi fick flest röster och ja det var för att sammankoppla till Gotland men istället för att kalla sig för Gotlands studentförening så valde man Studentföreningen Rindi, eller Studentföreningen Murgrönan.

Långlivad festgudssymbol

 

En ålder på 300 år för murgrönor är inte ovanlig. Det finns också exemplar som blivit 1000 år.

 

Murgrönan förknippades under antiken med guden Dionysos. Dionysus var festens gud och bar en murgrönekrans på huvudet. Den som vill se något onyanserat på studentkårens verksamhet kan då roas av att såväl festguden som studentkåren har tydliga kopplingar till murgröna.

Ingen ensamrätt på namnet

På Gotland är det inte endast studentkåren som använder ”rindi” i sitt namn. En restaurang, en hundkennel, ett energiföretag, en musikgrupp och ett apotek använder också ”rindi” i sina namn. En botanisk förening har en medlemsskrift som kort och gott heter ”Rindi”.

Skadliga bakterier kopplade till Rindi

 

Namnet rindi är inte begränsat till Gotland eller ens Sverige.

  • I USA finns ett konsultföretag för marknadsföring av filmer och som utbildar personer i att hantera media på ett bra sätt.
  • I Italien finns en mikrobiolog, doktor Laura Rindi, som forskat kring ett svårbekämpat smittoämne som kan ge lungsjukdomar hos människor.
  • På Irland finns marinbiologen doktor Fabio Rindi (som kanske är släkt med Laura) som undervisar på universitetsnivå i sitt specialämne alger.

Rindis historia i årtal

 

1989 Studentföreningen Rindi bildas.
1991 Studentföreningen får sin första samlingslokal.
1994 Studentföreningen flyttar in på varmbadhusets mellanvåning.
Högskoleutbildningen (föregångaren till högskolan) flyttar till hamnkvarteren.
1998 Studentföreningen Rindi blir egen studentkår och kallas därefter Gotlands studentkår Rindi.
Högskolan på Gotland blir självständig högskola.
1999 Studentkåren flyttar in på övervåningen i varmbadhuset.
2007 Studentkårens operativa verksamhet samlas i ett mästeri från att tidigare ha varit fördelad på sex-sju stycken mästerier.
2013 i juni går Högskolan på Gotland samman med Uppsala universitet och blir Uppsala universitet Campus Gotland. Rindi väljs som studentkår för Campus Gotland.